Kräftan (Cancer), av Leopoldus 1489.

Kräftan

I vattnets kardinala tecken Kräftan är känslorna det klart viktigaste, och det som får världen att snurra. Människor med solen i Kräftan lägger den största vikt vid allt som hör det känslomässiga till, och understryker därför särskilt vikten av vård, vördnad och välvilja. Livet är ett upplevande kopplat till relationer människor emellan. Kräftan har lyhördhet för vad som döljer sig innanför det mänskliga skalet. Inför allt som sker i livet lyssnar den med solen i Kräftan till hur det känns inombords, hur vi påverkas och reagerar. Den kännande människan.


Kräftan, från en stjärnkarta av Albrecht Dürer.

Kardinal dekad, 21 juni – 1 juli

Detta är Kräftans tydligaste och starkaste dekad, som lyfter fram betoningen av det känslomässiga och en stark strävan efter en mild tillvaro åt alla. Personer med solen i denna del av Kräftan skyr nästan inga ansträngningar för att göra livet drägligare för både sig själva och andra. Dessa Kräftor frustreras på djupet av tillvarons hårda villkor och drömmer om en värld med idel mjuka kanter. De tvekar inte ett ögonblick på att det enda som egentligen betyder något i mänskligt liv, är hur vi mår emotionellt.
     Medmänsklighet och värme är ideal som för dessa Kräftor inte kan överträffas av något annat. Därför strävar de också efter att förklara det mesta som sker i världen utifrån det emotionella – från storpolitik till vardags­relationer. De som har solen i denna del av Kräftan ser människan som ett djur, med uppgift att befolka världen av i stort sett inget annat skäl än för glädjen att sprida den ljuva gåvan Livet. Detta har naturligtvis ett konservativt frö. Förändring är för dessa närmast illusioner, för i sin essens är tillvaron alltid densamma. De räds dock inte att förkasta de äldsta ordningar, om dessa skapar smärta i människor, och inte sällan offrar de sig själva i en sådan kamp.
     Förhållandet till fadern är i högsta grad innerligt, så mycket att de kan ha svårt att vara ifrån varandra och förstorar släktbandens betydelse mycket. Fadern spelar en mycket stor roll i dessa personers liv, och han känner också ett väldigt ansvar för deras väl och ve. Ett ansvar som med tiden blir i allra högsta grad ömsesidigt.

Fast dekad, 2 – 12 juli

Här är vård ett centralt ord. Handskas med män­niskorna och livet med försiktighet, ty vi är alla bräckliga, anser personer med solen i denna del av Kräftan. Det gäller att visa varlighet, att skydda och vara tålmodig. Denna Kräfta undviker i det längsta att brusa upp eller yttra hårda ord, utan kräver av både sig själv och andra ett stort mått av behärskning. Status quo, förutsatt att det inte plågar någon, är idealtillståndet – varje förändring bör göras med största försiktighet och mycken eftertanke.
     För dem med solen i denna del av Kräftan är livet något av en balansakt på spänd lina, men för vart steg man lyckas ta är belöningen stor. Frid är det naturliga tillståndet. Denna Kräfta är tillfreds med livet och världen, och i botten finns övertygelsen om att allt egentligen är ordnat till det bästa. Dessa Kräftor utstrålar ofta en värme som verkar smått helande på omgivningen, men någonstans lurar också ett slags otrygghet, eftersom de lever i förvissningen om varje tillstånds bräcklighet och ömtålighet. De kan oroa sig en hel del över sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande, och känner sig sällan helt friska.
     Förhållandet till fadern är lugnt och mjukt och fyllt av ömsesidig ömhet. De har det innerligaste för­hållande, vill aldrig gräla eller vara oense och tappar aldrig helt kontakten med varandra. Deras relation är utpräglat känslomässig, kanske väl fåordig, och de är nästan alltid rörande överens. Fulla av tillit till var­andra.

Rörlig dekad, 13 – 22 juli

Denna position i Kräftan är aningen frustrerad. Det finns ett stort behov av mänsklig värme och uppskattning, som aldrig verkar bli helt tillfredsställt. Människan med solen i denna del av Kräftan oroar sig ofta för hur andra ska uppleva honom, eller att de ska brista i uppskattning. Han litar aldrig helt på att andras känslor är ärliga eller varaktiga, och kan själv vara ganska emotionellt ombytlig. Vördnad och medmänsklig värme är det viktigaste i denna Kräftas liv. Han vilar aldrig i sin strävan att ge uttryck för detta, men är ofta inte helt nöjd med resultatet. Det är som om världen inte riktigt känner igen hans goda vilja. Misstänksamhet och reservation stör honom, fast han själv ibland kan visa prov på detsamma.
     Lika gärna kan han ge sig hän i ett känsloutbrott utan att tveka ett uns inför riskerna eller hur andra uppfattar det. Den som har solen i denna del av Kräftan är öppenhjärtlig och foglig, välvillig utan undantag. För honom är meningen med livet att söka lyckan och försöka behålla den, hur svårt det än kan visa sig vara. Andra kan uppleva honom som bräcklig, eftersom han reagerar starkt för minsta orsak, och har nära till både skratt och gråt, men i själva verket är detta en styrka. Det är sällan som en sinnesstämning håller denna Kräfta fången någon längre tid, eller att bedrövelsen får ner honom på knä. Han klarar det mesta, just för att han har ett levande uttryck för vad han känner.
     Förhållandet till fadern är innerligt i vilja men aningen ofullgånget i realiteten. De vill vara närmare varandra än vad som blir av. När de möts har de ett intensivt utbyte, talar om allt och visar orädda sina känslor för varandra, men det sker inte så ofta som de själva skulle vilja. Även på avstånd känner de dock starka band. De hoppas alltid att framtiden ska erbjuda dem möjligheten att komma varandra ännu närmare. De kan oroa sig i onödan för varandras väl och ve, och föreställer sig att den andra är bräckligare än vad som är fallet.
NÄSTA