De astrologiska husen, träsnitt efter Georg Peurbach, 1515.

Husen i zodiaken

De tolv husen är avbilder av de tolv tecknen i zodiaken. Liksom varje tecken bär ett slags anlag, eller en speciell karaktär, så beskriver vart och ett av de motsvarande husen den miljö som hör tecknets karaktär till. Det första huset svarar mot zodiakens första tecken, Väduren, andra huset mot Oxen och så vidare. Men där tecknen ger en karaktär, så att säga ett hur, åt planeter och hus som befinner sig i dem, så ger husen i stället ett var. De visar på vilka miljöer planetkrafterna mestadels kommer till uttryck i, och zodiaken ger en allmän karaktär åt dessa miljöer.
     I tolkningen av horoskopet kombineras alltså ett hus med zodiaktecknet det befinner sig i och even­tuella planeter det rymmer. Husen visar hur de olika miljöerna i personens liv, eller sidorna av hans tillvaro, kommer att gestalta sig.
     Ascendenten, den punkt som steg upp i öster på himlen i födelseögonblicket, bestämmer platsen på zodiakcirkeln där första huset startar. Sedan kommer ett nytt hus vid var trettionde grad, hela vägen runt. Om ascendenten till exempel befinner sig på 3 Oxen, så börjar varje hus på 3° i tecknet, ända runt till tolfte huset, i det här fallet på 3° Väduren.
     Husens fasta ordningsföljd gör också att det för deras del inte finns fler möjligheter i horoskopet än det finns för ascendentens placering. Ascendenten kan vara i något av de tolv tecknen – därför finns det i grunden inte mer än tolv varianter av huskonstellation i horoskopet.
     Därutöver har ascendenten möjlighet att placera sig var som helst inom tecknet, mellan 0° och 30°. Det har sin betydelse för tolkningen. Man kan säga att om husgränserna går ungefär i mitten av tecknen, så gäller över lag det tecken som husen börjar i. Möjligen kan med tiden det tecken som huset slutar i få en viss betydelse, så att företeelser i ett hus med tiden kan komma att byta karaktär. Det som först verkade Kräfta, blir med tiden mer Lejon, och så vidare. För den vars hus börjar i slutet av ett tecken men till största delen tillhör nästa, gäller att hans miljöer ger ett förstahandsintryck som bestäms av det förra tecknet, men vid närmare betraktande klart och tydligt visar sig vara av det senare tecknets typ. Ögonblicksintrycket kontra det faktiska förhållandet.
     På de följande sidorna beskriver jag bara de huspositioner som klart visar en enda tecken­tillhörighet (det vill säga mellan 0° och uppåt 15°). Återigen har jag använt mig av nyckelorden för respektive hus och tecken, och mer eller mindre improviserat på dem.
     Det bör påpekas att på nordliga breddgrader, som i Sverige, är alla ascendenter inte lika vanligt förekommande. På latitud 60° (i höjd med Stock­holm) varierar chansen att ha sin ascendent i res­pektive tecken så betydligt. Ren slump ger följande fördelning.

Ascendenter på latitud 60°

STJÄRNTECKEN	ANDEL
Väduren Oxen Tvillingarna Kräftan Lejonet Jungfrun Vågen Skorpionen Skytten Stenbocken Vattumannen Fiskarna	2 % 3 % 6 % 12 % 14 % 13 % 13 % 14 % 12 % 6 % 3 % 2 %

     Chansen är alltså sju gånger större att ha ascen­denten i Lejonet eller Skorpionen, än att ha den i Väduren eller Fiskarna.
     Eftersom husen följer ascendenten behandlar jag inte varje hus för sig genom zodiaken, utan går igenom alla tolv husen för ascendenten i vart och ett av tecknen, från Väduren till Fiskarna.
     Jag hoppar över det första husets innebörd, för där gäller vad som är sagt tidigare om ascendenten i zodiaken – med en liten nyans: själva punkten ascen­denten beskriver det intryck en person vill göra på andra, medan första huset visar hur de andra därefter själva uppfattar honom.
NÄSTA