Vågen (Libra), av Leopoldus 1489.

Vågen

Vågens kännetecken är balans, harmoni. Det nås på vägar som principfasthet, diplomati och kompro­missvilja. I Vågen finns både den ljumma harmonin och det slipade stålets princip. Rättvisan kan Vågen slåss för, och i så fall med övertygelse. En kom­promiss är välkommen, så länge den inte betyder den allra minsta avvikelse från det egentliga målet. Vågen har mål, klara eller hägrande, som hans liv är en tämligen rak väg mot.


Vågen, från en stjärnkarta av Albrecht Dürer.

Kardinal dekad, 23 september – 2 oktober

Denna position i Vågen är etikerns, den bergfasta moralistens. Inte en moral som uppehåller sig särdeles vid vad sed och anständighet bjuder, utan sådant som rör det centrala i att finnas till och att dela jorden med andra. Denna Våg har en övertygelse som han själv följer i detalj och kräver av andra att de ska foga sig efter. Hans känsla för rättvisa är mycket stark, liksom hans handfasta strävan efter ett lugn på sin övertygelses villkor.
     Den kardinala Vågen har ett gott logiskt sinne, hör långt ifrån till de mest lättlurade eller lättledda. Snarare är det han själv som leder, för att inte säga betvingar. Sina principer kan han försvara med alla vapen, tvekar inte ett ögonblick att riskera allt för vad han tycker är rätt, håller sällan inne med sina åsikter om han uppfattar ämnet som väsentligt, och verkar aldrig slås ner eller förlora kraft. Med hela sitt liv gör han på samma sätt. Det är en rät linje utan tvekan. Det brukar inte betyda att den kardinala Vågen upplevs som hänsynslös mot andra, men står de alltför mycket i hans väg kan han vara även det. Livet är för honom en väg, och det gäller att nå målet genom självtukt.
     Förhållandet till fadern är klart utformat i förhållningsregler och lydnad. De kan resonera om det mesta, men är det något de inte kan enas om är han inte ett ögonblick rädd för att lämna sin far för gott. De hyser stor respekt för varandra och kan i bästa fall nå en hög grad av gemenskap, alltid byggd på att de har förstått att utforma auktoritets­förhållandet efter vad som är rimligt.

Fast dekad, 3 – 12 oktober

Här är Vågens värderingar ordentligt stadfästa. Den som har solen i denna del av Vågen har moget resonerat sig fram till sina värderingar och håller fast vid dem. Principmänniskan som är svår att rubba, omöjlig att fresta och ytterligt konsekvent. Det logiska sinnet sviker sällan, känslorna blir inte ofta så starka att de kröker hans logik, varför somliga ser den fasta Vågen som kallsinnig. Bakom den städade ytan finns dock en motivation som ofta är den vackraste tänkbara – människors väl, frid och harmoni.
     Människor med solen i denna del av Vågen är etiker på djupet, dock sällan så att de kräver detsamma av andra. De lever sitt liv efter sina egna stränga, fasta principer, men har ringa intresse av att tvinga detta på andra. De mår illa av oro och ouppgjordheter, och de är de bästa medlare och konfliktlösare. I detta är självklart deras nästan alltid lika kalla sinne en tillgång. Den fasta Vågen vill ha ordning på sitt liv, drar sig inte för stora eftergifter eller kostsamma kompromisser, men minns oför­rätter näst intill evinnerligen. Dessa Vågar är inte ivriga att döma men gör det likafullt, om än med diskretion. Även om de kan hålla tyst bedömer de allt i sina tankar och når där klara ståndpunkter.
     Förhållandet till fadern är ordnat, disciplinerat, på ett vis som har litet rum för improvisationer eller överraskningar. Det finns ömsesidig respekt och ett ömsesidigt omdöme som kan vara både strängt och överseende. Vid delade åsikter undviker de ofta att yppa dem. De har ett nära förhållande, om än inte så känslomässigt, och brukar inte tappa kontakten helt med varandra, hur än åren går.

Rörlig dekad, 13 – 22 oktober

Den som har solen i denna del av Vågen har en iver till att fälla omdömen som kan göra dessa förhastade. Han vill ha fasta normer att leva efter, men blir sällan helt överens med sig själv om vilka de ska bli. Den ena principen kan hamna i motsats till den andra, och ibland är det en väldig röra. Ändå har han bråttom till åsikter och den största vilja att foga sig efter de strängaste rättesnören. Den rörliga Vågen oroas av konflikter, men har inte alltid så lätt att lösa dem. Hans egen vilja till eftergift är närmast gränslös, så länge han ser att det kan gagna målen. Rättvisa är ett centralt begrepp och varje exempel på orätt han observerar upprör honom ofantligt. Den rörliga Vågen kan lätt tycka att livet är en kamp mellan det goda och det onda, och tvekar ibland om vem som drar det längsta strået.
     För enkel blir sällan den rörliga Vågens världsbild, ty han har förmåga att sätta sig in i komplexiteten och inse att alla inte kan dras över en kam. Nyanser och anpassning är synnerligen möjliga i hans etik. Han tror sällan helt att ett problem kan vara så enkelt som många gör gällande. Hans strävan efter harmoni kan ibland verka överdriven, som om han fruktade labila tillstånd, vilket inte är fallet. Den som har solen i denna del av Vågen har en iver till lojalitet, men begriper att hålla den inom rimliga gränser. Det logiska sinnet inbillar sig aldrig att det når en fullständig, rimlig bild av verkligheten. Denna Våg är verkligen den som har svårt att bestämma sig.
     Förhållandet till fadern skiftar, även om närhet och ömsesidig tillit är normaltillståndet. De diskuterar och ifrågasätter utan att det leder till djupa me­ningsskiljaktigheter. De uppskattar varandra mycket och drar stora lärdomar av varandra. De kan tendera att haka upp sig på småsaker i varandras livsföring eller tappa kontakten med varandra i brist på gemensamma nämnare, men känner ändå alltid sina band.
NÄSTA