Resumé:
Sverigehoroskopet

Sveriges horoskop, ställt på ögonblicket då den nya regeringsformen stadfästes, den 27 februari 1974 klockan 16.40 i Stockholm. Ascen­denten är i början på Jungfrun, solen i Fiskarna och sjunde huset, både Medium Coeli och månen finns i Oxen och nionde huset. Bland aspek­terna är den så kallade stortrigonen mellan Saturnus, Uranus och Jupiter av särskilt intresse. Med månknuten i Skytten bildar stor­trigonen den aspektfigur som kallas draken - för att den liknar den enkla formen av pappersdrake.

Astrologin visar sammanfattningsvis att Sveriges roll i det nya millenniet blir något av en paradox svenska resurser syns vara i frontlinjen, vad man inom politiken ibland har kallat avantgardet, medan det ligger en air över nationen, dess folk och i synnerhet dess ledare av att inte riktigt gilla denna utveckling med internationell förgrening och ett alltmer intensifierat tekniskt kommunikationssamhälle. Alltså, mitt i högteknologin en längtan tillbaka till det jordnära  kanske en rakt igenom sund inställning för det nya millenniet, om man vill undvika att tappa huvudet.

Svensk överhet har samma faiblesse för att försöka hålla sitt folk omyndigt som resten av världen, ungefär enligt deviserna "vi vet vad som är bäst för dem" och "vad de inte vet lider de inte av". Ändå hyser svenska makthavare själva en längtan efter detta oskuldsfulla tillstånd och ger sig därför inte hän åt det internationella spelet, i alla fall inte med något direkt personligt engagemang, snarare indirekt, inifrån sina slutna kammare. Också där råder alltså ett slags paradox.

Den allra exaktaste av de 34 aspekterna, trigonen mellan Uranus och Mars, kan ses som något av en nyckel i detta. Svensk väg till insikt går egentligen genom logik, etik och en omsorg om att både förstå och hålla fast vid de egna resurserna. Den annalkande Vattumannens tidsålder fungerar något annorlunda, med sin fixering vid kunskap som sådan, strävan efter en klokhet som ska vara baserad inte på principer och logik utan på observation och experiment. Men trigonen säger att denna skillnad är särskilt givande svensk principfasthet kan i en sådan värld ge kunskapstörsten ett slags kompass, ett slags struktur som hjälper till att ordna alla dessa upptäckter och kunskaper till vad vi vågar kalla visdom.

Och det är just genom att svensk arbetsmarknad befinner sig mitt i det vattumanska kunskapssamlandet, praktiskt taget ombesörjer det, som de svenska insikterna delvis vunna på annat vis, i andra perspektiv kan fortsätta att vara relevanta. Sverige nalkas Vattumannens tidsålder liksom snett bredvid den och har därför den bästa utkiksposten för att bedöma och analysera den.

NÄSTA

© Stefan Stenudd 1999, 2006