Världshoroskopet
för millenniet
Världshoroskopet för 2000-talet, baserat på det nya millenniets startögonblick – nyårstolvslaget den 1 januari 2000. Innanför cirkeln med zodiakens tolv tecken markerar siffrorna de tolv astrologiska husen. Planeterna i solsystemet har sina egna symboler och i den innersta cirkeln markeras aspekter, särskilda vinklar, mellan dem.
Det jag kallar världshoroskopet för millenniet är ställt för
själva nyårsklockslaget den 1 januari år 2000 då det nya millenniet
startar. Somliga menar att det egentligen inte har sin början
förrän år 2001, eftersom nollan inte riktigt kan räknas - det är
hårklyverier, i synnerhet som det ju heter 2000-tal, och vilket
millennium kunde då år 2000 bättre passa till? Förståsigpåarna kan väl vänta ett år till med Champagnen - jag misstänker att de är
exakt desamma som insisterar på att vi ska säga "tjugohundra"
i stället för att glatt frossa i det mer imponerande "tvåtusen".
Nå, för världen i övrigt börjar det hela klockan 00.00 den 1
januari år 2000.
Det är å andra sidan ingen enhetlig tidsangivelse - det tar
24 timmar innan hela jorden har upplevt klockslaget. Vilken
klocka är då rimligast för ett världshoroskop? Naturligtvis den som
hela världen använder som utgångspunkt - GMT, Greenwich
Mean Time. Därmed är något om platsen för horoskopet redan
givet: det måste vara longitud 0°, som är längdgraden för Greenwich
i England. Men vi behöver också en latitud. Orten Greenwich,
på latitud 51,5°N, kan ju tyckas nära till hands, men även om
orten är origo för longituder är den inte det för latitud, där ekvatorn
är utgångspunkt. Ett världshoroskop måste utgå från både
longitud och latitud 0° - en punkt på jordklotet som ligger i den
Atlantiska oceanen, närmare bestämt Guineabukten vid den
afrikanska kontinentens midja. Närheten till Afrika har en
poäng, eftersom denna del av världen sägs vara hela
mänsklighetens vagga, men det väsentliga är att hela världen där har
utgångspunkten för sin geografiska orientering.
Därmed blir det inte svårt att fastställa begränsningarna
hos horoskopets giltighet. Det kan bara gälla för länder och
världsdelar som använder samma utgångspunkt, vilket i dagsläget
torde vara näranog vartenda rike på jorden. Det kan också bara gälla
så länge världen håller fast vid denna geografiska utgångspunkt
och denna startpunkt för dygnsindelningen. Om något av detta
ändras upphör omedelbart det här världshoroskopet att gälla.
Det finns också en faktor till för just detta horoskop.
Det baseras på kl. 00 den 1 januari år 2000, ett datum som i vår
tideräkning innebär ett nytt millennium, men endast så länge
vi håller fast vid denna tideräkning, som tar sin start i
Fiskarnas tidsålder - kanske är det dags för en ny tideräkning när
Vattumannens tidsålder inleds, sådär i mitten på 2100-talet? Om
så sker upphör också detta horoskop att gälla. En astrolog måste
bekänna att risken är överhängande.
Ett horoskop för år 2000 är intressant på så vis att det
automatiskt även är ett horoskop för det nya århundradet, det
nya decenniet, samt det nya året. De har ju alla samma
startögonblick. Såsom årshoroskop är det förstås aldrig giltigt längre än
till nästa år, dito med decennium, århundrade och årtusende.
Men det antyder också - vilket är ytterligt intressant för oss - att
årtusendets första år kommer att i viss mån vara ett slags
snabbversion av hela millenniet. Det gäller förstås endast
horoskopet i sig, alla transiter undantagna. Vad som astrologiskt skiljer
år, decennium, sekel och millennium åt är alltså inte deras
horoskop, utan deras transiter - stjärnhimlens fortsatta rörelser
jämfört med horoskopet.
Det som sägs av horoskopet i sig är ändå en hel del, så
år 2000 bör därmed vara en utmärkt skiss för millenniet, ett
slags miniatyr, där de egenskaper som horoskopet påvisar kommer
till uttryck och därmed ger oss en praktisk fingervisning om hur
det fungerar - ett försöksdjur för millenniet, om man så vill.
Man måste då bara komma ihåg att i en sådan studie undanta det
som är transiternas inflytande under året, eftersom de är unika för
den perioden och inte speglar vad som därefter komma skall.
NÄSTA
© Stefan Stenudd 1999, 2006