Horoskopets helhet

Det ojämförligt bästa sättet att förstå och behärska astrologin är genom praktisk övning i att tolka horoskop. Sitt eget, vännernas, fullständiga främ­lingars.
     I början får man verkligen anstränga sig till det yttersta för att få fram de mest allmänna omdömen. Horoskopet känns som ett ogenomträngligt gytter av sektorer, punkter och vinklar. Men det dröjer inte alltför länge förrän man redan vid den första anblicken av ett horoskop får mängder av ingivelser. Man utbrister i förtjusta "Aha!" och bubblar av upplysningar.
     Då gläds man åt ovanliga kombinationer och komplicerade aspektmönster, som tidigare var rena fasan. En Mars i Vågen i fjärde huset registreras mer intuitivt än genom långa, tröga resonemang. Bilder och stämningar kommer för en, och att läsa horo­skop blir som att känna doften av en maträtt eller att lyssna till ett musikstycke. De olika instrumenten bildar en helhet som kan uppfattas och förmedla stämningar.
     Att få grepp om den helheten är viktigare än något annat i tolkning av horoskopet. Varje ingrediens ska knytas till helheten och bedömas utifrån den. Alla omdömen om horoskopet börjar och slutar med helheten. Om man efter en aldrig så omständlig tolkning inte har funnit en känsla av horoskopets, och därmed personens, helhet eller totala karaktär, då svävar man ännu i det vanskligaste mörker.
     Det är ingen bagatell att träna och behålla blicken för hela horoskopet, och ändå lyckas känna mer än bara förvirring inför alla beståndsdelarna. Många hastar därför till att koncentrera sig på den ena eller den andra lätt överskådliga detaljen, såsom solens placering eller något speciellt hus. Dröj i stället kvar vid hela cirkeln, begrunda den, låt ögat fara fram och åter över hela ytan, dansa en god stund helt utan bojor.
     Låt det ta sin tid! Brådska är inte lämplig när man ska lära känna himlakropparna, som lever så länge och far i sådana omfattande banor genom rymden. Det är inte heller särskilt smakfullt att försöka summera ihop en människas hela liv på en kafferast.
     Men hur närmar man sig då en begriplig helhet? Ja, naturligtvis genom detaljer, eller hopar av detaljer. Se inte till enbart en planet, utan till dem alla. Hur är de spridda över cirkeln, är de koncentrerade till ett fåtal grupper i vissa hus eller stjärntecken? Håller sig så gott som samtliga inom en av horoskopets halvor, eller har de spritt sig jämnt över hela cirkeln? Alla dessa mönster är signifikanta.

Planeternas spridning

Koncentrationer av planeter till vissa hus eller tecken betyder naturligtvis att dessa områden av människans tillvaro eller karaktär är långt betydelsefullare än andra, och att hennes liv i hög utsträckning kommer till uttryck där. Hus eller tecken som lämnats tomma på planeter, å andra sidan, har då en markant mindre betydelse, och alltför mycket ska inte läsas ut av dem.
     Om planeterna är tämligen jämnt spridda över hela horoskopet visar det på en synnerligen mångsidig person, kanske rentav splittrad, som lever ett händelserikt liv inom de flesta av tillvarons områden. Splittringen är inte så markant i personligheten om ett flertal aspekter binder ihop de olika planetposi­tionerna. Då har man i stället att göra med en avancerad, komplex personlighet, som det kan bli både intressant och kinkigt att få grepp om. Är dock planeterna i ringa grad ihopknutna med aspekter bör splittringen kännas besvärande. Det är en människa med många olika sidor men med svårighet att få dem att fungera ihop, eller alls foga sig efter varandra.
     Människor med utpräglat spridda planeter i horoskopet bör över lag ha svårt att finna sin plats här i livet och deras väg till god självkännedom är lång, om än händelserik.

Horoskopets fyra halvor

Koncentration av planeter till delar av horoskopet tolkas förstås i första hand efter vilken del de hamnat i. Om de flesta samlats inom en halva av cirkeln, i sex på varandra följande tecken eller hus, ska först denna omständighet begrundas. Tolkningen beror av vilken halva det är fråga om.
     Det finns faktiskt fyra urskiljbara halvor, som överlappar varandra – norra och södra, östra och västra halvan. Det är en god hjälp i att analysera horoskopets helhet. Här följer några ord om vad de olika halvorna står för.

Horoskopets halvor

     Norra halvan, är faktiskt horoskopets nedre sida, för det är så man ritar i astrologin, med husen ett till sex. Den räknas som den privata sektorn i horoskopet, den nära eller introverta halvan. Här är det som ligger människan närmast, det som har med privatliv och vardag att göra. Gestalt, ägande, umgänge, familj, fritid och arbete.
     Är de flesta planeterna koncentrerade hit så är personen av den privata sorten, med ett liv i det mindre perspektivet. Han lever allra mest för det som står honom närmast, och ger inte mycket för en plats i rampljuset eller högt ovan andra människor.
     Södra halvan, är sålunda horoskopets övre sida med husen sju till tolv. Den räknas som den offentliga halvan, de större perspektiven och det stora kollektivet, allt det extroverta. Här hör det hemma som visar på personens uttryck utanför sig själv, hans strävan ut från sin egen person och förhållandet till den större omvärlden.
     Partner, liv och död, nydaningar, social status, ideellt engagemang och offer är husen. De rör alltså både den principiella överbyggnad som personen tar till sig och hans strävan att komma utanför sig själv – två ting som i allra högsta grad har med varandra att göra.
     Människor med majoriteten av sina planeter i denna halva är av den utåtriktade sorten, med stora mål och en vilja att fungera och märkas utanför den trängre kretsen, ja som till och med därför kan försumma de nära och kära. De vill inte slå sig till ro med att bli kuggar i hjulet, utan strävar efter att överblicka helheten och gripa över hela kulturen.
     Östra halvan, är horoskopets vänstra sida med ascendenten i mitten och husen tio till tre. Den kan kallas den passiva sidan – vad man ser ut för, vad man har, ens närmaste omgivning, ens sociala status, ideal och vad man får offra på hör hit. Här visas människans utgångspunkter, eller olika sidor av de personliga tillstånden.
     De som har flest planeter i detta område kan kallas den passiva typen. Mycket må röra sig i deras huvuden men kommer sällan till konkret uttryck. De har åsikter i mängd, bådar gott i det intryck de ger men skrider sällan till egen handling. Detta hjälps upp av att de ofta kan visa en strålande förmåga att locka andra till att realisera alla planer.
     Västra halvan, är horoskopets högra sida med husen fyra till nio. Det är den aktiva sidan. Hem och familj, fritid, arbete, partnerliv, liv och död, nydaningar – allt är aktiva uttryck för personen. Följaktligen är människor med en planetkoncentration här betydligt mer benägna till handling och resultat än den motsatta gruppen. De kan vara rentav tystlåtna och försagda men visar i stället en klar handfasthet, en förmåga att få saker uträttade. Sysslolöshet är för dessa ett gissel som sällan drabbar dem.
     Här finns de som med uthållighet uträttar sitt dagliga värv och varken kräver större motivation för att komma igång eller känner behov av att lyfta huvudet till en större helhetssyn. De håller ofta tillgodo med den oglamourösa vardagen och reflekterar sällan djupt eller omfattande över jaget och tillvaron.

Horoskopets kvadranter

Om man delar upp horoskopet i fjärdedelar, kallas dessa kvadranter, precis som i matematiken, och är svårare än halvorna att generalisera om. För att ge en hyfsad bild av kvadranternas respektive symbolik har jag valt att variera begreppet "mig", detta för att vi nu kommer närmare människans mer direkta uttryck eller varande, och för att ge en känsla av det mer konkreta.
     Det är alltid så att ju mer avgränsade delar av horoskopet man betraktar, desto mer konkret blir tolkningen. Övergripande linjer och tendenser hör helheten till, men ju mindre delar man betraktar, desto tydligare och mer avgränsade blir utsagorna.

Horoskopets kvadranter

     Första kvadranten, hus ett till tre, kallar jag "i mig", och syftar då på att det området beskriver sådant som genom människans egen kontroll – eller ibland brist på kontroll – närmast omger henne. Gestalt, ägande och umgänge hör hit.
     Ett koncentrat av planeter i denna del antyder den klassiska egocentrikern, som vill att hela världen ska cirkla runt just honom – eller lämna honom ifred. Det är en färgstark karaktär, som dock i mycket ringa grad kommer till konkreta uttryck eller ens betyder något för sin omvärld. Den som existerar nästan för syns skull och inte rubbas av några cirklar.
     Andra kvadranten, hus fyra till sex, kallar jag "genom mig", och syftar då på det konkreta arbetet, handlandet och utförandet som kännetecknar denna grupp av hus. Hem och familj, fritid och arbete hör hit. Här är det fält av horoskopet där det mest påtagliga kommer till, där den tydliga handlings­kraften har sitt ursprung.
     Människor med en större mängd planeter här är aktiva nästan till utmattning, ett uträttande och utförande med vaga eller obefintliga mål, till synes utan motivation. De kan sällan vila, är aldrig sysslolösa och tål knappt att vänta eller dröja. Men de har en bländande kapacitet att få saker utförda, de har kraft, effektivitet och den största praktiska förmåga man kan önska. Frågan är om de inte sliter ut sig i förtid.
     Tredje kvadranten, hus sju till nio, får heta "av mig", som antyder de mer indirekta uttrycken för mänsklig aktivitet. Partnerliv, liv och död, samt nydaning hör hit. De är alla mer genomgripande, långtgående eller långsiktiga manifestationer, om än alltjämt resultat av människans eget handlande – mer tillsammans med andra än ensamt.
     De som har de flesta planeterna samlade här är betydligt mer svårgripbara och subtila än den förra gruppen. De har handlingskraft och kommer till konkreta uttryck, förvisso, men på vägar och med medel som ofta känns underliga eller svårtydda. De har en klar känsla av att handla med ett högre syfte, ett hägrande mål av stor betydelse, och känner att de har hjälp av närmast övernaturliga krafter. De vill helst ha andra med sig i sina aktiviteter och känner den största inspiration inför dem, vilket också för med sig att de kan vara väl så rastlösa som den förra gruppen. De kan i regel förklara sina syften och vill se helheten ovanför sina egna bidrag till den.
     Fjärde kvadranten, hus tio till tolv, kallar jag "från mig", och menar den effekt människan har på sin omvärld och sig själv, som hon i mycket ringa grad själv råder över. Den sociala statusen, ideellt engagemang och offer hör hit. De är effekter av människans karaktär utan att hon själv agerar för deras uttryck.
     Människor med en större mängd planeter här är i viss mån martyrtyper. Deras liv spelar långt större roll för mänskligheten och för samhället omkring dem, än för dem själva. De kan gott känna sig en smula likt hjälplösa beläten som andra använder men som själva inte förmår uppfylla särskilt mycket av vad de längtar efter. Det är ett fagert människoöde, om än inte alltid så njutningsfullt för dem som lever det. De kan vara beundrade, hyllade eller hatade, men de förmår själva göra närmast ingenting åt sin betydelse i andra människors ögon. Därför kommer de sällan till någon högre grad av konkreta handlingar eller självständiga manifestationer. De är kollektivets gal­jonsfigurer, men ofta utan motsvarande reella ledarfunktion över det.

Aspekterna

Aspekterna bildar också mönster som lär en hel del om horoskopets allmänna profil. Man kan till exempel ha koncentrationer av aspekter till någon av horoskopets halvor, det kan vara förvirrande gott eller ödsligt ont om dem. Sådant bör tolkas ungefär på samma vis som för planeterna i horoskopets halvor och kvadranter.
     En annan sak att observera om aspekterna i den första överblicken av horoskopet, är hur många aspektlinjer de olika planeterna har fått knutna till sig. Det är självklart att en planet som förbinds med andra i en mängd av aspekter, spelar en klart central och mångsidig roll i människans liv och därför ska betraktas med extra noggrannhet.
     Planeter som är helt utan aspekter visar på krafter eller motivationer som verkar ganska avskilt från människans övriga liv. Till exempel kan en Mars i fjärde huset betyda bråk i hemmet, men utan aspekter spelar detta ringa roll i personens övriga liv. Därför lär sådana omständigheter vara näst intill osynliga för dem som inte har inblick i just familjelivet.
     Det kan också skilja i mängd mellan kon­junktioner, oppositioner, trigoner, kvadraturer och sextiler. Om fördelningen är jämn bör det finnas ungefär dubbelt så många av var och en av aspekterna trigon, kvadratur och sextil, som av konjunktioner och oppositioner. Är fördelningen alldeles tydligt en annan, så bör man begrunda vad detta innebär i horoskopet.
     Ett stort antal av någon av aspekterna lyfter fram vissa egenskaper i horoskopet. Här följer en liten redogörelse för hur de kan tolkas.

Koncentrationer av aspekter

     Konjunktioner. Personer med ett flertal konjunk­tioner har därmed förenat många av sina planetkrafter till färre men kraftfullare enheter. Det leder till att de visar prov på ett ringa antal olika motivationer eller bärande krafter, samtidigt som dessa är av ovanlig, främmande sort. Kraftfullheten måste finnas där och märkas, liksom den relativa ensidigheten. De kan ge intryck av att vara något mer "primitiva" väsen, med storslagna, på något sätt ursprungliga, fastän fåtaliga drivkrafter.
     Fast de upplevs som ledda av drifter, ska man inte förhastas att tro att dessa drifter är så djuriska eller primitiva som de kan ge intryck av. I stället är dessa krafter eller motivationer dunkla ting – synteser av de olika planetkrafterna, som inte låter sig förstås enbart som blandningar av planeternas karaktärer. Man kan alltså här stöta på karaktärer som vid närmare analys ter sig nästan utomjordiska i sin psykologi. Styrkan i deras krafter gör att de känns självklara, ändå är de väldigt främmande.
     Oppositioner. De som har många oppositioner i sitt horoskop har sitt liv uppdelat på flertalet motsatser, eller oförenliga faktorer. Antingen får de ge uttryck för den ena sidan av en opposition, eller den andra. De båda kan sällan fungera samtidigt. Många oppositioner leder därför till en höggradigt splittrad personlighet, med ett stort gap mellan olika sidor av hennes leverne.
     Det är ett besvärligt liv, onekligen, men intressant att bekanta sig med, eftersom det överraskar med hur olika människan kan uppträda och fungera i olika miljöer – så till den grad att hon ibland ger känslan av att vara två personligheter bundna i en kropp. Det är klart att det kan bli gott om påfrestande inre slitningar, men spänningen mellan polerna leder också till imponerande tydliga och kraftfulla manifestationer. Oppositionen är en kraftfull aspekt som skänker energi åt de båda planetpunkter som bildar den. Flera oppositioner innebär därför en förstärkning utöver det vanliga av de energier planeterna representerar, så att summan blir en resursrik personlighet.
     Trigoner. Trigonerna är harmonins aspekter, som binder planetpunkter till ett slags samförstånd och överensstämmelse, som inte nödvändigtvis leder till tydliga manifestationer. Det är passivt tillstånd, ett ömsesidigt "laissez-faire" mellan två krafter, liksom ett samförstånd där varken den ena eller andra sidan har någon särskild huvudroll. De kan ta sig olika uttryck men verkar för samma mål eller syfte, som är dolt bakom deras enighet eller markerat på annat ställe i horoskopet.
     De som har gott om harmonier lever därför ett balanserat liv med den lägsta grad av inre konflikter eller frustrationer. De är svåra att begripa, knepiga att komma underfund med, men man kan känna att de går en givande väg mot ett angenämt mål. De tenderar till att kunna vara en smula för teoretiska eller passiva, oberörda av allmänmänskligt enga­gemang. Sällan har de stora själsliga fluktuationer eller verkar över huvud taget påverkas av vardagens skiftande stämningar. I summa kan de därför närmast ge en känsla av overklighet. Det finns dock en klar logik över deras karaktär, även om den kan vara svårfunnen, då den inte tar sig så tydliga uttryck.
     Kvadraturer. De två mindre aspekterna är betydligt mer konkretiserande och enkla än de föregående. Kvadraturen är konstruktivitetens främsta aspekt, den som genom spänning, ansträngning eller rentav konflikt plockar fram handling och resultat. Personer med många kvadraturer kan räkna med en besvärlig vardagstillvaro med bråk och trassel, men därigenom också givande.
     Kvadraturen är en spänning som leder till manifestation, till konkreta resultat. För den som bygger upp och för den som raserar är denna aspekt drivkraften. Med många sådana aspekter är man fylld av aktivitet, alldeles särskilt på det materiella planet. Saker blir gjorda, arbete och möda. Det är inte alltid en avundsvärd sits, men en som ingjuter respekt hos andra och förmedlar kompetens och kapacitet. Den konstruktiva människan – realisten.
     Sextiler. Sextilen är också en handlingsaspekt som visar på människans aktiva liv, på förhållanden som tar sig tydliga uttryck och känns i hennes vardag. Men där kvadraturen bildar en spänning – ett slags nyans av oppositionen – mellan de två inblandade planetpunkterna, där visar sextilen i stället på en samverkan eller överensstämmelse – i förenklad avbild av trigonen – mellan dem. Sextilen visar på ett kreativt förlopp, där två olika faktorer i människans liv samverkar så att hon ger lustfyllda eller sköna uttryck för denna strömning, ett behagligt flöde mellan planetpunkterna.
     Personer med många sextiler känner därför en mängd inspirationer, såsom idéflöden mellan olika faktorer av deras liv och vardag, och de gläds åt att ge tydligt uttryck för denna inre kittling. Eftersom deras aktivitetslust bottnar i behag i stället för kvadraturens irritation eller spänning, blir deras manifestationer av en sådan art. De är inte den sorts sinnen som bygger storverk av ingenjörskonst eller tuktar naturen. Inte heller vurmar de för disciplinens och självfostrans mödosamma väg till en effek­tiviserad eller automatiserad omvärld. Hellre vill de pryda och förgylla, mildra, översläta, uppmuntra och försköna. Sålunda kan de lätt komma att hänge sig åt eskapism eller den godtrognaste naivitet. Sextilerna leder dock till manifestation i mängd, till många tydliga resultat – få av dem med vassa kanter.

Aspektfigurer

En annan sak som då och då uppträder i horoskop är större, sammanhängande geometriska figurer. Den mest kända och uppskattade är stortrigonen, när tre trigoner binder sig samman till en stor triangel över horoskopet.
     Den slutna figuren ger extra stor betydelse och kraft åt de inblandade planetpunkterna. Här visas på en sluten harmonisk enhet hos personen, ett slags inre frid som skänker sin ägare en utstrålning av behag. Den manifesterar sig inte särskilt konkret, precis som de enskilda trigonerna, men kan förnimmas som ett subtilt element av tillgång, rikedom, i gestaltens inre. En attraktiv, om än halvt fördold detalj i person­ligheten.
     Tyngre att bära är storkvadraten, där fyra kvadraturer bildar en hel kvadratisk figur över hela horoskopet. De är också sammansmälta till ett slags enhet av högre styrka än enstaka kvadraturer har. Men här är det då fråga om en komplexitet av spänningar, av inre konflikter som tar sig konkreta uttryck. De driver personen till kraftfullt handlande, till åtgärder och manifestationer – antingen av den konstruktiva eller den destruktiva sorten.
     Den stora kvadraturen är en ständig inre drivkraft som inte vill vila, utan sporrar till stora ansträngningar och många, ibland överilade, handlingar. Den antyder den mest imponerande kapacitet hos sin ägare – ömsom hot, ömsom löfte.
     Det finns även andra typer av hela geometriska figurer, sammansatta av olika aspekter. Till exempel kan två sextiler vara förbundna och deras yttre ändar bindas ihop av en trigon. Då är trigonen tyngd­punkten i figuren, och dess samband är ett slags ursprung till de konkreta uttryck som sextilerna ger. Eller kan två kvadraturer på samma sätt slutas med en opposition, där då oppositionen på samma sätt bildar ursprung till kvadraturernas handlingar.
     Långt mer sällsynt är till exempel tre sextiler som sammanlänkas av en opposition, eller näst intill otro­liga sex sextilers slutna omlopp om hela horoskopet. Andra mellanting kan också dyka upp, såsom en sextils och en trigons förening med en opposition. Det är ett ytterst komplicerat samband, där i första hand oppositionens faktorer, och sedan trigonens, uttrycks konkret via sextilen. De manifestationer som en sådan sextil ger ifrån sig, är av en sällsynt och fascinerande art, långt starkare än vad sextiler brukligt ger.

Husgränser

Det är inte så ofta som husens gränser sammanfaller exakt med zodiaktecknens. Glappet mellan dessa bör också observeras när man studerar horoskopets helhet, och det är viktigt att minnas när man tolkar huspositionerna.
     Om ett hus inte innehåller några planeter, är det zodiaktecknet som täcker den större delen av huset som har det största inflytandet över husets karaktär. Börjar till exempel andra huset på 10 Lejonet, spelar detta tecken långt större roll än Jungfrun, som bara omfattar en tredjedel av huset, och dessutom i slutet. Man bör minnas att början på ett hus har något större betydelse än slutet.
     Om ett hus innehåller planeter, spelar deras placering större roll. Är de koncentrerade till ett av zodiaktecknen ska störst hänsyn tas till det, även om det sträcker sig över en mindre del av huset än det andra. Planeter har alltså ett slags extra tyngdkraft. Finns planeter i båda tecknen i huset, måste man noga minnas att huset då innehåller båda tecknens kvaliteter, uttrycker en blandning av dem.
     Samma blandning gäller om huset är delat ganska jämnt mellan två zodiaktecken, eller om första tecknet bara har aningen mindre utrymme än andra. Man bör vara medveten om att så länge hus- och teckengränser inte exakt sammanfaller, finns alltid ett inflytande från båda zodiaktecknen i huset.
     Om husen börjar på någon av de första tio graderna i varje tecken, är detta tecken det klart mest utslagsgivande och spelar (planeternas positioner undantagna) den dominerande rollen. Dock finns alltid ett inflytande från det andra tecknet, som dels döljer sig i periferin runtom eller innanför det första tecknets inflytande, dels med tiden tenderar att växa fram och bli tydligare. Såväl under människans hela livstid som under avgränsade epoker av hennes liv, kännetecknas den första och längre tidsrymden av det första zodiaktecknets karaktär. Men med tiden anas det andra tecknet allt tydligare och kan mot slutet av en epok eller av hela livet komma att dominera över det första.
     Man kan tala om ett slags progression, en utveckling mot husets slut. Säg till exempel att en person har sjunde huset från 5 Skorpionen till 5 Skytten. Merparten av huset ligger alltså i det första tecknet. Då kommer varje partnerrelation under den första och längsta tiden att kännetecknas av Skorpionens passion och sexualitet, men mot slutet växer Skyttens inflytande, och personen uttrycker ett behov av frihet, att bryta upp och sträva vidare. Planeter i Skorpionen tonar ner Skyttens inflytande betydligt, medan planeter i Skytten förstärker och tidigarelägger det.
     Om husen börjar mellan tionde och tjugonde graden av varje tecken, kan man säga att husen är en blandning av de båda zodiaktecknens karaktärer. Tidsmässigt blir också delningen därefter – ungefär lika lång tids inflytande från varje tecken, i en utveckling från det första till det andra. Planeters placering i sådana hus spelar då den centrala rollen av att vara tungan på vågen.
     Om husen börjar mellan tjugonde och trettionde graden av varje zodiaktecken blir det andra tecknet mer betydande. Dels kommer ett hus som vid en hastig blick ger intryck av första tecknets karaktär att vid närmare betraktande visa sig vara långt mer i enlighet med det andra, dels sätter det andra tecknet på ganska kort tid in sitt dominerande inflytande, såväl när det gäller avgränsade tidsperioder som hela livslängden.
     Husgränsernas placering är en av de fina detaljerna i horoskopet, som vid en djupare analys får en mycket stor betydelse. Vid tvillingfödslar, till exempel, är det nästan enbart genom dessa man kan upptäcka skillnader mellan personerna, och vid närmare studium visar det sig ofta att dessa skillnader är betydande. Man bör därför vara både känslig och noggrann i sin hänsyn till husgränsernas exakta plats.

Ursprungstecken

Husen är avbilder av zodiaktecknen på så vis att första huset, gestalten, är knutet till Väduren, aktivitetens och utmanarens tecken, och så vidare ända till tolfte huset och Fiskarna. Därför är det också viktigt att kontrollera hur husen står gentemot sina ursprungstecken.
     Sammanfaller de, så att första huset verkligen ligger vid Väduren, är de nära eller långt ifrån varandra? Hus och ursprungstecken kan också befinna sig i aspekter, så att till exempel första huset och Väduren är ungefär på trigons eller kvadraturs avstånd från varandra.
     Om en person har merparten av första huset i Tvillingarna eller Vattumannen, står alla hus i sextil till sina ursprungstecken. En sådan aspekt lyfter fram husen i en positiv och kreativ anda. Sålunda blir gestalten, som första huset visar på, talför och lättsam via Tvillingarna eller djupsinnig och reflekterande via Vattumannen – en mer kreativ form än Vädurens ofta påträngande och högljudda karaktär. Detsamma kan observeras i de andra husen.
     Om första huset finns i Kräftan eller Stenbocken står husen i kvadratur med sina ursprungstecken. Detta ger också en konkretiserande prägel, fast av arbetsammare och slitsammare sort. Gestalten blir här Kräftans självförnekande ödmjukhet eller Sten­bockens självuppoffrande målmedvetenhet.
     Första huset i Lejonet eller Skytten ger en trigon mellan hus och ursprungstecken. Här råder en abstrakt men kännbar harmoni mellan hus och tecken, kanske inte så uppenbar men ändå väl fungerande. Gestalten blir grandios och storslagen genom Lejonet, eller individualistisk och strävande mot fjärran mål genom Skytten.
     Om första huset finns i Vågen råder opposition mellan husen och deras ursprungstecken. Det innebär att husen har karaktärer som är så väsensskilda från deras respektive miljöer att de står i ett slags motsats till dem. En stark kluvenhet. Till exempel gestalten blir självförnekande genom Vågens inflytande.
     Om husen ligger i sina ursprungstecken råder ett slags konjunktion, och husens miljöer blir övertydliga och ganska stiliserade. Gestalten blir självhävdande och frenetiskt märkbar, i enlighet med Vädurens tecken.
NÄSTA